Ett Sargat Hjärta
Teater Giljotin / Stockholm
Är det rätt att förlora sina vänner, arbeten och sammanhang för en uttalad åsikt, för ett diffust skitigt förflutet, för något man gjort som varit förkastligt eller ett brott man anklagas för? Och går det att förklara sig, ge en ursäkt, även om man påstår sig inte riktigt komma ihåg hur det man nu sägs ha gjorts gjordes?
Och vem eller vilka dömer, när fallet blir offentligt, den anklagade publicerad med namn och bild? Tillfredsställelse av hämnd, att får vara på rätta sidan, att få vara en i mängden av dem som sätter dit den utpekade skyldige när rättsväsendet inte når adekvata resultat.
Glömmer vi bort själva sakfrågan när vi stirrar oss blinda på att förinta den som gjort fel?
Eller är det exakt det som krävs för att nå förändring?
Det var en revolution. Folket tar över makten. Folket dömer vad som är rätt eller fel. Och det är inte mer än rätt att huvuden rullar under en revolution. Våra huvuden rullade i den revolutionen, våra instagram fylldes av bajsemojis och våra facebook-konton hackades. Vi kanske är mitt i den fortfarande, revolutionen. Jag tror vi är det.
På scenen står en skådespelare, en dansare och en rörelsebaserad skådespelare som dyker ner i, och ställer frågor kring cancelkulturen.
Föreställningen rekommenderas from 15 år.
Med: Elle Kari Bergenrud, Karu Wallin, Erwin Semler
Regi/koreografi: Anna Holter
Text: Kristian Hallberg
Musik: Rikard Borggård
Scenografi och kostym: Tilda Aspelin
Konsulterande producent: Ulrika Skoog Holmgaard, scenit produktion
Produktion och regiassistent: Daria Semenova