Välj datum

Man får inte tappa kontrollen

Det här evenemanget är under uppbyggnad.

Av Alan Drury
Med Lars Schilken

Sven har en blå arbetsrock på sig. På lagret där han jobbar delar de ut två stycken likadana. Tanken är att man ska ha en på sig medan firman tvättar den andra. Men Sven tvättar helst sin själv, man vet ju aldrig vad någon annan har haft i sina fickor. Över huvud taget är andra människor jobbiga. De ställer mest till besvär i Svens värld, rubbar hans cirklar. Många gånger kommer folk in på lagret och vill hämta eller lämna något utan att ha rätt blankett med rätt signatur. Då blir det inget, regler är regler och regler är till för att följas. Sven sköter bara sitt jobb.

Sven är helt enkelt en ensam, rädd och rätt sorglig figur. Han är en av dem som frågar vart samhället är på väg, vad det egentligen är för fel på ungdomen och vad man egentligen lär sig i dagens skola. Han är en av dem som inte är rasist, men...

Men nyligen har han träffat en man som är hans vän. Rickard förstår Svens rädsla och upprördhet inför felen i samhället. De möttes när Rickard delade flygblad i Svens hus. Kanske är Rickard lite väl extrem för Svens smak, men han har i alla fall svar och han och hans grupp är beredda att verkligen göra något.

En föreställning om att vilja ha något att tro på när världen rasar samman i ens liv men också om hur vi kan falla för trovärdiga argument som ibland har en annan botten än vad ytan säger.

I Tidningen NSD när den spelades i Norrbotten.
"Man får inte tappa kontrollen är en monolog där Lars Schilken som Sven rakt upp och ner berättar om
vad han ser och vad han tycker. Man anar mycket redan från början, men det är bara stegvis som man
släpps in i Svens tillknäppta värld.
Berättelsen är fylld av frågor om vad som egentligen hände med Svens fru och vad Rickard och hans
grupp egentligen vill. Det är lätt att tro att man vet vad man ska få när man går för att se en pjäs om
ensamma människor, rasism och rädsla. Det är bara Sven i sin spartanskt möblerade lägenhet, Sven i
sin tvångsmässigt begränsade värld. Och steg för steg får man ta del av hans rädslor, nojjor och
sorgliga liv. Till slut får man också se vad som händer när det onämnbara sker, när man tappar
kontrollen.
Det är stora frågor om vad som händer i ett samhälle där människor är ensamma och saknar något att
tro på. Men pjäsen undviker på ett tilltalande sätt att ge några svar. Istället erbjuder man publiken att
stanna kvar efter föreställningen för att diskutera vad man sett och vad man tänker om det.”

Lars Schilken
Skådespelare: teaterhögskolan 97-01 i Luleå, jobbat som frilans skådespelare bland annat på Norrbottensteatern, Wasa teater och Malmö stadsteater, numera bosatt i Ystad och är en av medlemmarna i Ystad Stadsteater där ni kan ha sett Lars i rollen som Carl Martin Lundgren på sommaren i Ystad Stadsteaters bejublade stadsvandringar och i SVT serien "Jakten på en mördare". Man får inte tappa kontrollen gjordes 2008 i Norrbotten bland annat på folkhögskolor.

Synpunkter?